Hyresgäster, hyresvärdar samt fastighetsägare är parter i en modell som tillsammans ska ”bära” bland annat hyreshöjningar så att det blir hållbart för alla involverade. Ingen tjänar långsiktigt på chockhöjda hyror som gör att vi inte har råd att bo kvar.
Det är enklare för hyresvärd och ägare att förhandla med en organisation som kan lagar, regler och har hyresgästernas kunskap om de hem som är bostäderna hyran avser – istället för att förhandla med alla enskilda hyresgäster.
Man ska dock inte glömma att som hyresgäst kan man frångå detta och förhandla sin egen hyra.

På Gotland har Gotlandshem och Hyresgästföreningen under ett flertal år hamnat i hyresmarknadskommittén (HMK) – där parterna alternativt en utomstående part tar hänsyn till det som Gotlandshem och Hyresgästföreningen presenterat (motiverat) under förhandlingarna. Därefter har HMK sett till behov (underhåll med mera) samt kostnader bolaget behöver kompensation för.
Vilket leder till ett utfall som vi får förhålla oss till. Det bör ge en viss insikt i grunderna för hyresutvecklingen de senaste åren.

Det är även fritt att se hur vinstutvecklingen har sett ut under dessa år, där Hyresgästföreningen ser att det funnits medel för att utföra underhåll. Problematiken har varit att sedan 2016 har Gotlandshem inte presenterat en underhållsplan. Är det hyresgästernas fel?
För hur ska det kunna prioriteras vid förhandlingar när det inte finns något att prioritera?
I affärsplanen bolaget tagit fram ifrågasätter man dagens hyresmodell samt tar beslut om 1500 lägenheter som ägarna ännu inte fastställt i ägardirektivet, som ska till politiken under 2023.
Kan ägarna stå bakom den typ av beslut och delar ägarna åsikten om hyresmodellen – för vad är alternativet? Marknadshyror? (Har marknadshyror lett till fler bostäder vid de tillfällen vi haft det tidigare?)

Ägarna har också ett ansvar för vad händer när medborgare inte längre har råd att bo i vår gemensamma allmännytta? Vilket verktyg ska man ta till då för att få en fungerande bostadspolitik/bostadsmarknad?
Hyresgästerna och Hyresgästföreningen är redo att ta ansvar för en långsiktigt hållbar hyresutveckling. Där även Gotlandshem behöver ta ansvar och inte ta för givet att få kompensation för ökade kostnader som inte går att motivera.

Alla har rätt till ett hem. Vi måste hjälpas åt för att 2023 inte ska bli ett år med chockhöjda hyror och människor utan hem!

Hyresgästföreningen Gotland

Hyresgäster, hyresvärdar samt fastighetsägare är parter i en modell som tillsammans ska ”bära” bland annat hyreshöjningar så att det blir hållbart för alla involverade.

Ingen tjänar långsiktigt på chockhöjda hyror som gör att vi inte har råd att bo kvar.

Det är enklare för hyresvärd och ägare att förhandla med en organisation som kan lagar, regler och har hyresgästernas kunskap om de hem som är bostäderna hyran avser – istället för att förhandla med alla enskilda hyresgäster.

Man ska dock inte glömma att som hyresgäst kan man frångå detta och förhandla sin egen hyra.

På Gotland har Gotlandshem och Hyresgästföreningen under ett flertal år hamnat i Hyresmarknadskommittén (HMK) – där parterna alternativt en utomstående part tar hänsyn till det som Gotlandshem och Hyresgästföreningen presenterat (motiverat) under förhandlingarna. Därefter har HMK sett till behov (underhåll med mera) samt kostnader bolaget behöver kompensation för.
Vilket leder till ett utfall som vi får förhålla oss till. Det bör ge en viss insikt i grunderna för hyresutvecklingen de senaste åren.

Det är även fritt att se hur vinstutvecklingen har sett ut under dessa år för Gotlandshem, där Hyresgästföreningen ser att det funnits medel för att utföra underhåll. Problematiken har varit att sedan 2016 har Gotlandshem inte presenterat en underhållsplan – är det hyresgästernas fel?

För hur ska det kunna prioriteras vid förhandlingar när det inte finns något att prioritera?

I affärsplanen bolaget tagit fram ifrågasätter man dagens hyresmodell samt tar beslut om 1 500 lägenheter som ägarna ännu inte fastställt i ägardirektivet, som ska till politiken under 2023.

Kan ägarna stå bakom den typ av beslut och delar ägarna åsikten om hyresmodellen – för vad är alternativet? Marknadshyror? (Har marknadshyror lett till fler bostäder vid de tillfällen vi haft det tidigare?)

Ägarna har också ett ansvar för vad händer när medborgare inte längre har råd att bo i vår gemensamma allmännytta? Vilket verktyg ska man ta till då för att få en fungerande bostadspolitik/bostadsmarknad?

Hyresgästerna och Hyresgästföreningen är redo att ta ansvar för en långsiktigt hållbar hyresutveckling.
Där även Gotlandshem behöver ta ansvar och inte ta för givet att få kompensation för ökade kostnader som inte går att motivera.

Alla har rätt till ett hem – vi måste hjälpas åt för att 2023 inte ska bli ett år med chockhöjda hyror och människor utan hem!

Hyresgästföreningen Gotland